Storstaden
I denna flotta våning ska man kunna sätta på en av Frank Sinatras bästa skivor. Och sätta sig i en bekväm fåtölj med en kopp nylagad te eller ett glas moserande vin. Och sedan bara sitta där och titta ut över sin stad och bara njuta av stunden.
Åååå! gud vad jag vill att det ska bli min framtid!!
Ska i alla fall till Stockholm på torsdag, en flott våning där hade inte skadat. Men i New York hade det varit rena drömmen...
Samma samhälle
Kommer inte få bort det från tankarna ikväll. Hoppas jag inte lyckas övertala någon till att sticka dit. Hade varit ännu värre då. Skulle inte klara av det.
Drömmar och verklighet
Det är mycket man vill, men så lite man kan. Det är oftast så att drömmarna oftast är större än vad själva verkligheten blir. Alla mål man sätter blir i själva verket aldrig nådda, hur mycket man än försöker. Man gör det ju inte självmant, man bara upptäcker att det aldrig kommer gå.
Det spelar lixom ingen roll längre hur mycket han ändå vet om det. Det verkliga drömmen kommer aldrig bli nådd. Det sägs att man ska berätta det, göra allt för att nå dit man vill. Jag kanske inte har gjort exakt allt, men jag har redan upptäckt att det inte är lönt att fortsätta. För har man någon som gör det hela omöjligt varför ska jag då sätta mig emot det? Det går ju inte att tvinga människor. Fast en liten chans borde man få. Vi har nog båda gjort våra misstag helt enkelt.